Det finns ett talesätt som säger " sådan herre sådan hund". Jag har alltid tyckt att det stämmer, man kan ofta se likheten mellan hundraser och personerna som äger dem.
I mitt fall har jag nu kommit på att detta gäller även min kaktus. Det är inte en november, inte hellre en påsk och nu är det februari så jag anser att det inte räknas som en vårkaktus. Vad är det då? Jo, det är en när-jag -känner-för kaktus. Och nu tydligen känner den för att blomma. Samma sak hände i fjol, den kände lite då och då för att knoppa till för att ge mig en blomma att njuta av.
Likt min kaktus så gör jag, när jag känner för något så jobbar jag emot detta. Sätter upp ett trevligt mål att sträva emot. Stort som litet spelar mindre roll. Det viktigaste är att jag känner för det. Det är alltid lättare att utföra saker som man känner för.
Vad händer om lusten inte finns? Jag kan alltid vända på saker och ting så att jag ser nått som kan göra det lättare att utföra handlingen. Du kanske tänker att ex det finns inte nått trevligt med att dammsuga. Sant, det är inte kul men om du tänker istället att resultatet är nått du känner för. Slippa se dammtussarna, ja då blir det en helt annan sak. Om man tycker att det känns jobbigt går det alltid ta sig tid och se från ett annat perspektiv.
Just nu vet jag inte vad jag känner för men det kommer inte att dröja länge innan jag har hittat på nått!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar