onsdag 19 februari 2014

Jobb, djur och jordens undergång.......


Åter igen har vi en torsdags morgon, har faktiskt hunnit sova en natt nu. Lite ovanligt med tanke på hur veckan började.
Jag har skällt på Kung Bore för att vi inte fått en riktig vinter så han verkar lessnat på mig. Lastbilen har rullat 33 timmar till igår kväll och då har jag inte räknat in annat arbete i den tiden. Det va så att det kändes igår kväll när jag kom tillbaka. Men så ser arbetslivet ut för mig. Snabbt glömmer jag det som va jobbigt och minns bara det roliga.
Jag brukar titta på alla djuren som passerar, även de spår över vägen som syns innan min framfart. Vet på ett ungefär var jag har mina renar och älgar efter vägen. 
När jag såg att det va en stackare som blivit påkörd efter riksväg 90 så tyckte jag det va synd. Men snabbt vände tanken och de möjligheter som komma skulle va mera lockande. En påkörd ren ger mat till många andra djur som rävar och fåglar. Ny upplevelser skulle komma. Jag har ju haft ett örn par som skulle behöva en mumsbit. Otroligt vackra och ståtliga djur! Sorgligt nog så hade någon missunnat djuren maten, när jag var på vägen ner så renen va bortplockad från vägkanten. Personligen tycker jag att den gjort mera nytta där den låg. Har man krockat med en lastbil som i detta fallet kan de inte vara mycket att ta reda på. 
Såg även en liten råtta på vägen när jag kom med sandspridaren på. Den skulle hamna mitt mellan hjulen och få en duschning av sand längst bak på bilen. Jag undrar vad den lilla stackaren tänkte. - Jordens undergång! Eller var den bara glad att klara sig med livet i behåll.
Jag blir även glad av mina "boende" efter vägen. De vinkar och hejar glatt när man passerar. Kanske är de för att de bor på de mest tokiga vägar, eller så kommer det inte så många som har tid att vinka. Så kan det vara för att vi är i Norrland och man ska vinka till plogbilen, det hör till. Ja jag vet inte men jag blir glad i alla fall. 
Nu är det dags för lite kaffe, som varit bristvara i veckan. Får väl passa på att fylla reserven medan jag kan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar