Ett par dagar har jag nu gått med ett huvud som lever ett eget liv. Den tänker på nått men talar inte om hela sanningen för mig. Känns konstigt att inte själv veta vad som händer i den övre delen av kroppen. Känner hur det jobbas för högtryck men kan inget göra.
Har fått mina föraningar om vad det kan vara. Mitt undermedvetna börjar ge ut hintar. En lång resa har börjat och jag vet inte var slutstationen är eller när jag är framme. Känner mig lite rädd, hur ska jag fatta rätta besluten. Mina erfarenheter slåss mot varandra, roliga mot mindre roliga. Tycker dock att jag borde få veta vad som rörs i huvudet för annars kan jag inte göra några beslut. Vrider och vänder mig men ingen ny vinkel hjälper. Tror tusan att jag blir knäpp.
Vet att det inte är någon mening att kämpa emot min kropp för den gör lite som den vill. Är jag inte redo för det som komma skall, så är jag inte, Då har kroppen längre förberedelse tid så att allt ska funka när det är dags att veta. En vågskål med att jag förtränger och mitt huvud håller emot.
Bara det slutar att pulsera, vill ha en lugn stund. Sova ut och vila!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar