Ibland går dagarna inte lika fort. Nu är jag inne i en sådan period, jag vet att jag lovade och jag håller alltid det jag lovar. Men nu är det rätt jobbigt. Inte jobbigt att jobba men jobbigt att ständigt bära på telefonen. Den följer mig vart jag än går, vid maten, bredvid sängen, på toa, ja nästan ända in i duschen. Jour - en hel månad. Dock är det inte mer än 9 dagar kvar av denna månad och oavsett vad som händer så ska jag få vara ledig en helg då. Sen kanske vinterns jobb blir som det ska vara igen.
Vinter kommer med raska steg. Just nu är det en kamp mellan kung Bore och fröken Tö. Kan trösta er alla som inte vill ha vitt på backen att det kommer en kraftig tö här framöver med plusgrader hela dygnet. Själv ser jag fram emot det vita guldet som ska klä in och göra naturen vacker. Snö, rimfrost och vyer likt ett julkort vart man än åker. Finns det nått mera magiskt än när vårsolen tittar fram mellan trädtopparna och allt bara gnistrar. Knarr under foten av snön. Bilderna i mitt huvud är många. Och konstigt nog så hjälper det så här i väntans tider.
I år har jag inte bara det att vänta på. Mormor ska få en ny ögonsten så mormors "lilla råtta", hunden Molly kommer att få konkurrens. Det gör inget för hon och jag väntar tillsammans nu när matte och husse kan åka vilken dag som helst. Molly är en speciell hund, hon har en mycket egen vilja. Främmande människor är inget för henne om de inte har mat. Om så är fallet kanske de kan få bli hennes kompis. Hon gillar inte riktigt mormors jobb. Dock kan det gå an med timmarna i lastbilen om hon får "bada" i snö uti mellan.
Avslutar med dessa rader för att förbereda mig för nästa samtal. Ingen vet vilken tid på dygnet det kommer , bara att det ska ringa!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar