Dagens dikt...........

Ibland så sitter jag och ord bara "ploppar" upp i mitt huvud. Idag blev det en dikt som kom och ville ner på prent. Vet inte varför men det är som om orden är lättare att skriva än säga. 

Jag vet att jag är en tänkade människa som har svårt att lägga något åt sidan när det inte finns lösningar och förklaringar. Resultatet blev:

Det svåraste som finns är att le genom tårar när jag gråter

Att vända något negativt till possitivt tär på krafterna

Att låtsas som inget hänt när ens hjärta är omringad av törnen

Att vara stark och stå rak i ryggen när kniven sitter där

Jag vill vända mig om, så att ingen ser mig

Gömma mig.....gråta

Men så kan livet vara...........

I dagens media värld är det ofta att vi försöker att få allt att se bra ut. Ingen vill höra/läsa om negativa saker. 

Lika dant är det när vi artigt frågar: Hur är det med dig då? Får vi tillbaka att det mest bara är skit med livet så vet vi inte hur vi ska hantera detta. 

Konstigt kan tyckas för alla vet att världen är inte en dans på rosor även om det ser ut så. Kan vara något att tänka på. Vi människor är de samma även om det går tungt ibland. Vi kanske i dessa situationer behöver stöd och uppmuntran mer än någonsin. Alla kan känna sig liten och nere och behöva tröst. 

Jag tror att vi människor behöver vara mera lyhörda, visa att vi bryr oss om varandra och låta var människa känna sig älskvärd!

Bli inte gammal och sjuk.........

Ju längre tiden går ju mera situationer kommer fram. Jag har just kommit fram till det optimala, bli inte gammal och sjuk.

När man varit gifta i ungefär 50 år inträffar ofta sjukdomar och dyl. Man kanske inte klarar sig på egen hand. Det är då vårt berömda skyddsnät ska hjälpa oss. Vi blir tvingad att söka vård för att klara vardagen. Nu är det inte så lätt som vi tror. Vi får visserligen hjälp men det är personligen. Din make/maka kommer inte att få vara hos dig utan du hamnar själv i vårdens händer. Hjälp i bostaden finns inte för alla. Ni må leva ensam efter alla dessa år. Det är kanske inte så farligt för de kan ju hälsa på dig när de vill. En sanning med modifikation, för kan de inte ta sig till dig på egen hand så har samhället gjort begränsningar. Du kanske tänker att det finns ju färdtjänst. Jo, det är sant men då har någon satt maxresor på 4 enkelresor i veckan. Bor du nu i en by så är det så att efter 50 år får ni nu bara ses 2 ggr/vecka. En lite konstig regel men så är det. Så va på din vakt hur besluten läggs, det är ingen som hjälper dig om du inte själv ombesörjer att göra det. Ingen säger hellre till om din situation ändras att du ska tänka på ditt eller datt.

Detta tycker jag inte är okej. Man kan tycka att äldre borde få hjälp med olika ansökningar och myndigheter som berörs. Våra äldre ska med andra ord hållas vid liv men deras livskvalitet tar man mindre hänsyn till. Att bo tillsammans är med andra ord ingen självklarhet. Var finns alternativa boenden där gifta/sammanboende äldre par kan bo? Kanske skulle det finnas en "äldreombudsman" som hjälper de äldre med att ansöka om hjälp och dyl. Det är tragiskt hur halvdant det är planerat, men det är väl så att man inte ska bli gammal och sjuk. Kanske det är dags att tänka om, snart är det vår tur att lita på samhällets skyddsnät!!

Drömmar och verklighet........

Sitter och tänker på mitt paradis, stugan i Kittelfjäll. Det finns många drömmar att förverkliga där. Jag har redan börjat att försöka få till det som känns viktigast. Ta bort eldningsförbundet, ja sotaren har sagt att vi må laga till skorstenen innan vi får elda igen. Så va det vatten som börjat att läcka in i mellan plåtarna uppe på taket bredvid skorstenen. Mycket jobb kan tänkas men ack så trevliga överraskningar som där kom fram. Till min lycka så va det bara plattorna på väggen och brädor som fått stryka med men timmerstommen såg helt frisk ut.

 Blev lite lyrisk när jag tänker på att timret var så vackert. Här ska det göras om, varför ska man dölja ett sådant vackert hantverk. Inredningstankarna kom med detsamma så jag fick häjda mig lite. Stopp, stopp du måste få till det innan du kan hänga saker på väggarna. Visst jag hängde bara i fantasin men ändå, kom tillbaka till verkligheten. Även muren såg ut att klarat sig otroligt bra, kunde inte hitta några läckor inomhus. En stos på taket och ett rör i skorstenen så kommer detta  att bli super. Hör redan hur det kommer att spraka i spisen. För ved finns i mängder, det har min pappa sett till sedan länge tillbaka. 

Heltäcknings mattan i sovrummet åkte också ut och se där under låg ett vackert trägolv. Jag mindes rätt, trägolvet fanns när jag var liten och ingen hade rört det. Mattan va till för att det inte skulle va så kallt att sätta ner fötterna. Tänker raskt att vad är det för fel på "stickade tussen". De kan värma gått de med, skrattar inombords. 

Mera röjning av tomten gav också resultat, nästan så att jag känner igen vinden sen barndomsbenen. Vi brukade alltid ha en svalkande vind på backen, inte bara till nackdel för myggen trivs inte i den. Välkommen tillbaka vinden i från väster. Det är så mysigt att jag inte ville lämna stället, men något som blivit mycket bättre nu än förr är att jag inte känner samma sorg att åka härifrån för nu kan jag komma tillbaka när jag vill. En underbar känsla vill jag lova. 

Väl nere och hemma igen fortsätter planerna, nygammal järnspis hämtas. Lite puts och slipning väntar och jag kan redan se resultatet i mitt huvud. Kommer att bli bra. Granngården (vilket namn de bytte till, va var det för fel på Lantmanna?) skulle göra sig av med perennerna och av en ren slump så besökte jag dem samma dag. 15 nya perenner står i rehab-lådor på balkongen i väntan på att få komma till fjälls. Har man inte jobb så skaffar man sig. Glatt tänker jag på om de kommer att klara av vintern och hur det kommer att se ut nästa sommar. 

Drömmar och verklighet, jag vill så mycket men Rom byggdes inte på en dag. Så min renovering av stugan får nog också ha ett par dagar extra för att allt ska bli till det bästa. 

En tjurskalle.................

En tjurskalle är en tjurskalle men det går inte på "lätten" hela tiden. Jag och mågen har ingått en pakt att vi ska sluta röka innan jag ska bli mormor. Idag känns det som om det kommer att bli en lång resa. Motivationen finns, det är inte det, men det är frågan om att bryta rutiner och vanor. 

Morgonen är värst, jag behöver verkligen mitt morgonkaffe. Då kommer kommentarerna från Tony Irving i mitt huvud, detta va ju bra men...... Efter kaffet har jag alltid satt mig en stund på balkongen. 

Jag vet att jag har ett litet häftigt morgonhumör och dessa stunder har tidigare gjort mig till en snällare människa, ha ha, om det nu är så att dessa morgonstunder varit det som hjälpt. Kan det varit nått jag skyllt på för att få vara ensam med mig och mitt humör. Om jag ska vara helt ärlig så har jag väl ett humör hela tiden, mer eller mindre hanterbart, en del av mig. 

Idag testade jag till och med kaffe med hemgjord glass, ingen bra frukost men hjälper det så gör det. Bra tanke testas fast det lät bättre än vad det fungerade. Nya friska tag och nya ideér, tur att jag kläcker det mest konstiga ideér hela tiden. Skam den som ger sig. Nu är det nästan bara morgonens järnklors vana att bryta.

Resten av dagen går lättare, kan umgås med dem som röker utan att det gör mig något. 

Får väl göra som tjuren Ferdinand på julaftonen, sätta mig ner på balkongen och lukta på blommorna!

Det har kommit till min kännedom.....

......att ytterligare en gång har "socialen" i Vilhelmina klampat över en av våra ungdomar. Jag undrar hur de tänker och hur socialtjänst-lagen tolkas?

Här kan man läsa:

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

4 kap. Rätten till bistånd

3 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 
1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift,
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Med dessa utdrag börjar jag min blogg idag, jag kan även läsa i lagen att föräldrar har försörjningsplikt tom barnet fyll 18 år eller gått ur gymnasiet. Är det så så är det så och det kan jag köpa! Men då ska man också följa den lagen. Om ungdomen inte går i gymnasieskolan så ska den få hjälp. Om ungdomen gått ut ur gymnasieskolan ska den fått hjälp. Visst ska man väl tolka lagen så eller har jag missat något? 

I kapitel 4, 3 § står det att man ska få hjälp med boendet och arbetsresor. Ja alla måste bo någonstans, men enligt vår kommun så kan man bo gratis. Konstigt för jag har ännu i min  ålder inte hittat något gratis boende, skulle det finnas så skulle det va de första stället jag skulle välja!! Det står även att man ska få rätt till arbetsresor, kanske kommunen kan krypa igenom detta med att arbetsresor inte inkluderar att man ska besöka arbetsförmedlingen, men de kräver att ungdomen ska vara inskriven där om jobb inte finns. Lite moment 22 kan tyckas.

Det är inte första fallet jag hör om utan det gäller flera av våra arbetslösa ungdomar vi har och det kommer inte att vara det sista fallet hellre befarar jag.

Tidigare har jag hört talas om dem med läkarintyg som inte fått hjälp de skulle ha rätt till. Om de som är gravida underförstått inte fått hjälp pga att deras barn ev dör under tiden. Att de som slutat gymnasiet pga ett eller annat skäl får skylla sig själva. Ja, listan kan göras oändlig och det gör mig verkligen arga.

Ungdomarna är vår framtid, de är de som ska ta hand om oss när vi inte klarar det själva. Men om vi inte tar hand om dem och får åtminstone några att stanna i vår kommun hur blir det då? 

Jag kan inte säga annat än att jag lider med våra ungdomar. Och ni som tänker på att skaffa barn se till att ni kan försörja dem till de fyllt 30 år för de kommer inte att få hjälpa av någon annan än dig. Barn har blivit en klassfråga tror jag!!

Så till nästa årskull som lämnar gymnasieskolan har jag skrivit om texten:

"Sjungom studentens lyckliga dag,

Nu väntar arbetslöshet och inga pengar!

Får du en bostad får du va glad,

och den ljusnande framtid är vår.

......"

Säger bara en sak, vart är vårt samhälle på väg??