Sitter och tänker på mitt paradis, stugan i Kittelfjäll. Det finns många drömmar att förverkliga där. Jag har redan börjat att försöka få till det som känns viktigast. Ta bort eldningsförbundet, ja sotaren har sagt att vi må laga till skorstenen innan vi får elda igen. Så va det vatten som börjat att läcka in i mellan plåtarna uppe på taket bredvid skorstenen. Mycket jobb kan tänkas men ack så trevliga överraskningar som där kom fram. Till min lycka så va det bara plattorna på väggen och brädor som fått stryka med men timmerstommen såg helt frisk ut.
Blev lite lyrisk när jag tänker på att timret var så vackert. Här ska det göras om, varför ska man dölja ett sådant vackert hantverk. Inredningstankarna kom med detsamma så jag fick häjda mig lite. Stopp, stopp du måste få till det innan du kan hänga saker på väggarna. Visst jag hängde bara i fantasin men ändå, kom tillbaka till verkligheten. Även muren såg ut att klarat sig otroligt bra, kunde inte hitta några läckor inomhus. En stos på taket och ett rör i skorstenen så kommer detta att bli super. Hör redan hur det kommer att spraka i spisen. För ved finns i mängder, det har min pappa sett till sedan länge tillbaka.
Heltäcknings mattan i sovrummet åkte också ut och se där under låg ett vackert trägolv. Jag mindes rätt, trägolvet fanns när jag var liten och ingen hade rört det. Mattan va till för att det inte skulle va så kallt att sätta ner fötterna. Tänker raskt att vad är det för fel på "stickade tussen". De kan värma gått de med, skrattar inombords.
Mera röjning av tomten gav också resultat, nästan så att jag känner igen vinden sen barndomsbenen. Vi brukade alltid ha en svalkande vind på backen, inte bara till nackdel för myggen trivs inte i den. Välkommen tillbaka vinden i från väster. Det är så mysigt att jag inte ville lämna stället, men något som blivit mycket bättre nu än förr är att jag inte känner samma sorg att åka härifrån för nu kan jag komma tillbaka när jag vill. En underbar känsla vill jag lova.
Väl nere och hemma igen fortsätter planerna, nygammal järnspis hämtas. Lite puts och slipning väntar och jag kan redan se resultatet i mitt huvud. Kommer att bli bra. Granngården (vilket namn de bytte till, va var det för fel på Lantmanna?) skulle göra sig av med perennerna och av en ren slump så besökte jag dem samma dag. 15 nya perenner står i rehab-lådor på balkongen i väntan på att få komma till fjälls. Har man inte jobb så skaffar man sig. Glatt tänker jag på om de kommer att klara av vintern och hur det kommer att se ut nästa sommar.
Drömmar och verklighet, jag vill så mycket men Rom byggdes inte på en dag. Så min renovering av stugan får nog också ha ett par dagar extra för att allt ska bli till det bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar