En tjurskalle är en tjurskalle men det går inte på "lätten" hela tiden. Jag och mågen har ingått en pakt att vi ska sluta röka innan jag ska bli mormor. Idag känns det som om det kommer att bli en lång resa. Motivationen finns, det är inte det, men det är frågan om att bryta rutiner och vanor.
Morgonen är värst, jag behöver verkligen mitt morgonkaffe. Då kommer kommentarerna från Tony Irving i mitt huvud, detta va ju bra men...... Efter kaffet har jag alltid satt mig en stund på balkongen.
Jag vet att jag har ett litet häftigt morgonhumör och dessa stunder har tidigare gjort mig till en snällare människa, ha ha, om det nu är så att dessa morgonstunder varit det som hjälpt. Kan det varit nått jag skyllt på för att få vara ensam med mig och mitt humör. Om jag ska vara helt ärlig så har jag väl ett humör hela tiden, mer eller mindre hanterbart, en del av mig.
Idag testade jag till och med kaffe med hemgjord glass, ingen bra frukost men hjälper det så gör det. Bra tanke testas fast det lät bättre än vad det fungerade. Nya friska tag och nya ideér, tur att jag kläcker det mest konstiga ideér hela tiden. Skam den som ger sig. Nu är det nästan bara morgonens järnklors vana att bryta.
Resten av dagen går lättare, kan umgås med dem som röker utan att det gör mig något.
Får väl göra som tjuren Ferdinand på julaftonen, sätta mig ner på balkongen och lukta på blommorna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar