Jag blir både trött, arg och ledsen på människor som vet bättre om mitt liv, jobb och min familj än vad jag gör själv. När jag säger en sak så blir det mothugg och jag får veta att så är det inte. Om jag protesterar så får jag tillbaka att "ja, då måste det vara nått nytt!". Är det inte jag som lever mitt liv? Är det inte jag som får mest information när det gäller mina jobb? Varför ska man tryckas ner i en ålder av snart 48 år, jag är ju för tusan inte 14! Jag blir såååå förbaskad.
Inser inte personer som gör så att det är en form av mobbing de utför? Känner de glädje i att hålla på så? Och värst av allt är att jag vet att jag är starkare som person. Jag vet var jag har mig själv och jag litar på mina beslut och omdömen. Något som jag ibland tvekar över när personen kommer i vissa lägen. Jag vet att jag inte borde ödsla energi på att bli upprörd men det är svårt att stå emot när man blir behandlad som man inte finns eller är helt bakom flötet.
Jag biter ihop, är tyst men skriver av mig!!
Jag biter ihop, är tyst men skriver av mig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar