Likt ett rufsigt troll tassar jag runt i långkalsongerna och utan glasögon här i lägenheten. Fnissar lite när jag tänker på hur en vuxen människa kan tänka.
Det som inte syns finns inte eller hur det nu var. Ingen annan är vaken, så ingen ser det morgontrötta trollet. När jag går på bron för att inta morgonröken så ser jag inte de andra ute, eftersom jag vägrat att ta på mina extraögon. Så med andra ord finns inte dom hellre. Kan de vara så? Eller är det bara en inre önskan för att jag ska få fortsätta tassa runt i mina "fina" gröna långkalsonger?
Samhället är också uppbyggt lite på samma vis, det som inte kommer upp till ytan finns inte. Raskt fortsätter tankarna till media. När programmet Kalla Fakta tar upp nått, så blir alla ansvariga så förvånade. Oj, nån hitta det som inte syns, förra veckan fanns inte "problemet" och helt plötsligt ska denne nu stå till svars. Tur att vårt språk innehåller orden - inga kommentarer. Jag är säkert inte den enda som reagerat på dessa ord. Jag menar, hur dum kan människan vara, när det finns problem så kommer det att komma upp till ytan. Lika säkert som att ogräset växer i potatislandet. Jag är uppfostrad att när jag gjort eller sagt något så får jag ta konsekvenserna. I tonåren skulle min pappa aldrig accepterat att jag sagt - inga kommentarer. Det kommer jag inte hellre göra när det gäller mina barn. Ja, ja det är väl för att vi är "vanliga" människor och inte högt uppsatta chefer eller politiker.
Nog funderat kring det, ska hälla upp en kopp kaffe till och fortsätta att inte synas i min fina morgon-mundering!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar