In sickness and in health, until death do us part.

Att få djupa tankar innan jag ska sova är aldrig nyttigt.  Men kommer de så kommer de.

 Ikväll tänker jag på att den enda jag inte kan skilja mig ifrån är min egen kropp.  Nu kanske ni undrar hur jag menar.  Jo, hur behandlar vi våra kroppar. Vad måste den stå ut med. 

Jag vet att jag inte varit snäll emot mig själv många gånger,  varken kroppsligt eller själsligt.  Den har blivit utsatt för många obehagliga saker,  både medvetet och omedvetet.  Brukar säga att det som inte dödar det härdar.  En sanning med modifikation. Lär jag mig av mina misstag, jo visst, men det är inte alltid jag sen lever efter mina erfarenheter.  Dumt kan tyckas, jag har ju bara en kropp och till skillnad mot andra ting finns varken garantier eller reservdelar att räkna med. 

Människan är en konstig varelse, hur klok som helst och ändå en av de dummaste på jorden. Vi måste bli bättre på att värna om våra skal. 

Ingenting är omöjligt förrän motsatsen är bevisad.  Ett ordspråk jag anammat, börjar förstå mer och mer att egentligen är det bara ett bevis på min envishet. Att vara envis kan vara både på gott och ont.  Men många gånger resulterar det i kroppens lidande. Är det dags att börja tänka om innan det är för sent och min käre vän, kroppen börjar ge upp. 

Så hur var det nu :

to have and to hold, from this day forward, for better, for worse, for richer, for poorer, in sickness and in health, until death do us part.

Motgångar och medgång.......

Hosta, hosta och hosta samt många arbetspass på raken.  Ja, talesättet: som man bäddar får man ligga, stämmer.  Datahaveri på affären gör inte min situation lättare. Klart till veckan känns som liten tröst. 

Nu har jag två val,  tycka synd om mig själv eller se det från en annan synvinkel. 

Att gräva ner mig är inte riktigt mitt handlings sätt, har aldrig hjälpt mig förr. 

Hosta,  ja irriterande men det kunde varit värre. Jag har dock bara, med betoning bara,  hosta och inga andra krämpor.  Nått borde jag finna som kan bota den.

Många arbetspass,  tänk på att jag valde det själv.  Passade på att under ledigheten gästspela på mitt gamla jobb. Erkänn för dig själv,  det va trevligt,  gamla kämpar kamrater och köra lastbil.  Det är och var klart värt allt.

Finna positiva saker med haveriet på affären är lite svårare.  Men måste jag det? Affären ger så många andra positiva saker. Alla trevliga kunder,  jobbat med min trogne radarkamrat ( dock blev det vab för henne efter halva dagen ). Så va det den korta stunden som inte går att förklara, ögon blicken och orden som gav intryck av att jag går mot en underbar tid. 

Så hur var det nu,  är det motgångar eller........