Sitter i soffan och tänker på några av de nyheter som varit sista veckorna. Haga-mannen har släppts, knivdåd, skottdrama mm.
När dessa presenterats på nyheterna har människor berättat om deras olika rädslor. Ja, de kan vara befogade men ibland tycker jag att vi människor överdriver. Jag ska försöka förklara, om vi tar knivmordet på Ikea i Västerås. En kvinna uttryckte sig konstigt, som om hon inte kunde handla där mer med sina barn. Jag menar, vad är sannolikheten att det händer igen på samma Ikea. Eller rentav på en Ikea affär överhuvudtaget. Kan tänka att det är som om du får tre klöver på samma trisslott två lotter efter varandra.
Jag har lite mera förståelse för rädslan för Haga-mannen. Han har satt många ärr i flera människor och återfalls risken är stor enligt statistiken.
Konstigt nog fortsätter vi åka bil trots olycksrisken, många även alldeles för fort. Men det är vi inte rädda för. Lika så flyger vi, trots riskerna som kan få otroliga konsekvenser.
Hur tänker människan? Kanske måste vi stanna till, tänka om och värdera faror. Plocka fram sannolikhetsläran från skoltiden. Visst, världen har förändrats, men vissa saker är det nästan lika stor risk oavsett om man bor i Vilhelmina eller i Stockholm. Använder vi sunt förnuft, är "normal försiktig", klarar sig de flesta. Sen kommer vi aldrig ifrån att nån nångång är på fel plats vid fel tillfälle. Man ska väl inte säga att det inte kan hända mig, men tiden är för dyrbar för att oroa sig i onödan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar