
Idag har jag en bekännelse att göra inför kommande år. Det kommer inte att synas direkt för allt är så smått i början. Ja, vad ska jag nu bekänna...............
När man sitter och framför en plogbil så går det inte speciellt fort. Om man plogar så är det vid möte och P-fickor man gör nått extra annars går det som bara framåt. Likadant när man sandar, det mesta som händer är att man trycker på några knappar när spridaren ska fyllas. Ett tråkigt jobb kan tyckas, men jag trivs som fisken i vattnet. Som jag skrivit förr så finns det mycket att se och uppleva bara man tittar efter.
Kuskar man vägarna upp och ner på de mest besynnerliga tiderna är risken att man blir trött i ögonen. Energi behövs, jag är duktig på att dricka vatten i bilen men man kan inte leva på det. Ej hellre så har vi som i andra yrken, lunch och fika tider. Det blir lite som det blir, ibland så skippas några måltider på raken för att vädret inte tillåter detta. Dock måste en plog-piga överleva.
Att stoppa i sig godis ( min passion = choklad) funkar för stunden men när sockret ska försvinna kommer tröttheten i dubbel mängd. Så jag använder detta trix endast när jag tycker lite synd om mig själv. Och det kan hända även om jag bara är sugen, att jag tycker lite synd om mig. Så jag har börjat att ta med mig frukt. Det är nyttigt, ger snabb energi och jag har lite annat att göra en stund. Med andra ord en bra kombination!
Nu kommer vi till bekännelsen: Om det mot förmodan börjar att växa clementin- eller päronträd efter vägarna mot Vilhelmina från Åsele så är det mitt fel. Jag är ledsen om jag förstört den Norrlänska fanan!
Jag tänkte att det är bäst att erkänna i förväg med tanke på den uppståndelse som nu blev gällande tvättbjörnen som kom i land i Skåne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar