Från tanke till handling...........

Nu har jag bestämt mig, oavsett vad som händer, för ödet har visat att det ska nog va så som jag tänkt länge. 

Jag har ingen plan klar utan det får bli som det blir. Jag har bestämt mig, jag ska flytta hem!

Att efter så många år längtat och önskat blir det verklighet. Kommer att va många timmars jobb innan jag kommer in i lillstugan men jag får ta ett annat boende så länge. 

Jag ska hem, hem till ljuva Kittelfjäll.

Mina ungdomar kommer att bli Vilhelminabor, mormor tar kappsäcken under bytet. Det känns bra, nej det känns underbart. En sista kick i rumpan och iväg. 

Det roliga i det hela är att när det händer saker i vår familj så går det undan. Sovrummet kommer att lämnas över till familjen Dziwniel så fort som möjligt. Kan de stå ut med mormor så kan jag med varmt hjärta dela soffan med dem. Det ska nog lösa sig. Men hjälp, hur ska jag finna ett tillsvidareboende i min hemby?? Börjat att leta idag, nitlotter men med hänvisningar till nya namn. Det värmer min själ att det finns så snälla människor i fjällen. 

Ledigheten förvandlas nu snabbt från att tussa runt i tofflorna till att lösa mitt nya, efterlängtade liv. 

Hakuna matata! Allt har en lösning och det kommer att bli bra!!

Strävan framåt.............

Idag är det åter tyst i min lägenhet, början av ledigveckan fick jag förmånen att va mormor på heltid. En härlig start på en mysig vecka. Nu när familjen återvänt hem är det dags att ta upp funderingarna som fått vila en stund.

Är inne i en tid i mitt liv som kommer att innebära förändringar. Om allt går som jag vill kommer jag att komma närmare mina drömmar än jag någonsin varit. Jag kan inte med klartext ännu skriva vad det exakt innebär, men det visar sig inom kort. 

Förändringen kommer att kräva att band som jag inte tidigare kunnat påverka måste brytas. Jag måste sälja mitt gamla hus. Ge möjlighet för både mig och mitt ex att gå vidare. Finna en köpare i lilla Vilhelmina är inte lätt. Jag kan behöva hjälp av mina vänner.

Jag kommer ev också finna en ny bostad, närmare min dröm. Ett ställe som ska ge möjlighet att ge tillbaka ork och chans att ladda batterier. Ett ställe som ger mig möjligheter att iordningställa mitt favoritställe på jorden. Alla mina tankar lockar fram ett leende på mina läppar.

Jag kommer att i framtiden prioritera mig själv och de mina. Är trött på alla falska människor som inte har annat att göra än att trycka ner sina medmänniskor samt att njuta över andras olycka. Nu ska det bli slut på detta. Skamligt att säga är att jag i min ålder fortfarande möter personer, ibland äldre än mig som fortfarande beter sig på detta viset. Men no more, säger bara det. Jag kommer med min framtid, vårda mina goda "gamla" vänner samt finna nya.

Jag ser och drömmer framåt, små steg och däremellan väntan, önskar att beslut jag väntar på ska komma nu. Väntan är dock inte nått negativt, det ger bara mer tid för drömmar och planering. Kanske kommer en cirkel inom vårt släkte att slutas igen, livet spelar ibland konstiga spratt. Jag ser fram emot fortsättningen på mitt liv!