Hemkommen efter en arbetsvecka i Åsele, just inmundigat en latmans middag. Gubbröra, kalvsylta och rödbetssallad, en försmak av julen. Till detta blev det ett glas Sangeria, ja på en måndag för det är jag värd. Det är dock helg för mig om ni trodde annat. Sen ska det bli ett långt varmt bad, kanske lite glöggkokning så att juldofterna sprider sig i lägenheten. Jag och mys i ensamheten( = en vän och inte en fiende). Jag har nämligen bestämt mig, i lastbilen denna vecka att:
Tiden ska få läka alla sår!
Tiden, ja..... man/ jag har en förmåga att stressa mig igenom vissa saker men detta kan man inte skynda på. Jag har accepterat detta, jag måste tillåta mig att tänka, känna och lägga vissa saker bakom mig. Med hjälp av en mycket nära vän och långa telefonsamtal där denne troget lyssnat och vänt på frågorna inom mig. Är detta mitt beslut.
1) Lyssna på dig själv
2) Ta en sak i taget utan att jäkta igenom beslutet
3) Det är tillåtet att tänka på sig själv
Detta ska laga/ läka min själ. Jag kan bara vara evigt tacksam att jag fått insikten. Om inte jag är hel kan jag inte ge eller ta emot livets godbitar. Så nu har jag en tid framöver som jag lovat mig själv att när jag känner sorg ska jag gråta och när jag känner glädje ska jag skratta. Finna en harmoni i livet jag lever.
Många saker har samlats i min ryggsäck genom 48 år, en del bra och andra som jag försökt förtränga. Det är dags att göra nått åt detta. Jag kan inte bara gå på och likt strutsen sticka huvudet i sanden. Allt hinner i fatt en till slut. Det är dock ingen nackdel för det som är glädje kan jag le åt. Det som ger sorg ska dammas av, putsas upp, kanske vändas och vridas på för att tillslut ses på annat sätt och läggas till handlingarna som en erfarenhet som gjort mig till den människa jag är. Detta kommer inte att vara gjort på en handvändning men det gör inget. Jag har tid och ska ge mig tid.
Det känns som jag är på rätt väg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar